Näthistorier

MTH-1 svaret på cancer?

Helleday och teamet

I en intervju för European Cancer Journal besvarar svenske professorn Thomas Helleday frågor från Helen Saul om MTH-1 och dess framtida roll i kampen mot cancer. Intervjun inleds med att Helen Saul redogör för några av de olika kriterier som kan vara önskvärda för nya läkemedel. Det kan handla om ökad skada på cancercellens DNA, minskad förekomst av DNA-reparationer eller att enzymet som medicinen riktas mot är icke-essentiellt för normala celler. Thomas Helleday och hans team av forskare på Karolinska Institutet finner att med MTH-1 och en kemisk förening kan alla dessa kriterier uppfyllas.

Istället för att inrikta sig på en specifik cancergenotyp som i mycket annan forskning om ny medicin mot cancer, har han och teamet sökt efter en metod som kan tillämpas generellt mot cancer. Ett krav de ställde var att en ny medicin skulle orsaka skada på cancercellen men inte på normala celler. De utnyttjade det faktum att cancerceller redan är mycket skadade. Genom att tillverka en medicin som är inriktad på ett enzym som cancerceller behöver för att överleva, men som är icke-essentiellt för normala celler, kan en del bieffekter undvikas. Slutligen måste det vara möjligt att skapa medicin som kan komma åt enzymet.  Det finns en del proteiner där det helt enkelt är för svårt att göra riktade läkemedel .

Thomas Helleday gick igenom befintlig litteratur och data som tydde på att enzymet MTH-1 var intressant för vidare forskning. Han har nu data som visar att MTH-1 hindrar att skadliga nukleotider införs i cancercellens DNA, något som är gemensamt för alla typer av cancerceller. En medicin som hämmar MTH-1 fungerar därför för all cancer. Även detta har visats i tester där MTH-1-hämmare leder till att cancerceller dör. Denna typ av medicin har visat sig kunna vara effektiv för patienter som utvecklat resistens mot vanlig cellgiftsbehandling. En del patienter är i så dåligt skick att de inte klarar bieffekterna. MTH-1-hämmare kan klara av att döda multiresistenta cancerceller, utan de biverkningar som dagens behandlingar ger. Thomas Helledays forskning är nu i det stadiet att verksamheten utökas och kliniska prövningar med läkemedel börjar kring årsskiftet 2015/2016. Deltagare är ett flertal patienter med olika typer av cancer.

Advertisements
This entry was published on September 24, 2015 at 7:28 am. It’s filed under Kännbart i hjärteroten and tagged , , , . Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: